- Vad är det nu? stönade Chestnut.
Nu ska du äntligen få flytta!
Chestnut sken upp.
Han hade längtat efter denna dagen så länge nu.
Han skyndade sig att göra sig i ordning.
Har du allt du behöver nu?
- Jaja, nu åker vi!
- Vänta! hördes hans mammas röst.
- Vad är det mamma?
- Du får inte glömma Pea!
- Måste jag verkligen ta med honom?
Hans mamma gav honom en sträng blick.
- Jaja okej, då.
- Pea! ropade hans mamma.
Den glada hästen kom skuttande.
"Jaja, om inget annat så duger han åtminstone till mat..." tänkte Chestnut.
Här ska det inte bli någon hästpastej.
"Äsch! Sluta lägga dig i!"
Inte en chans lilla vän.
Chestnut var väldigt taggad, trots att han var tvungen att ha med sig den där stora köttbiten.
Det här skulle bli den bästa dagen i hans liv.
